Ångest Ångest
Nu har jag varit på mitt sommarjobb i 3 dagar och gått bredvid.
Ska göra det i morgon också och från nästa vecka så arbetar jag själv.
Börjar då jobba tillsammans med en annan vikarie och jag är den som ska kunna teckna.
Därav min tilltagande ångest!!!
Märker mina brister i teckenspråket nu när jag är ute på fältet och ångrar mig bittert att jag inte varit mer aktiv med att teckna.
Jag har glömt massor och personalen på hemmet är väldigt duktiga medan jag känner mig som en idiot med noll kunskap ungefär... :-(
Jag tränar för fullt hemma nu och undrar vad jag har gett mig in på.
Sen jag fick min CI och började höra bra med den så slutade jag och Arnfinn teckna aktivt på helgerna när vi sågs.
Sen har jag ingen i min omgivning som jag kan teckna med och det har inte blivit av att jag tecknat ensam.
Jag är ju faktiskt döv utan min CI och jag MÅSTE verkligen få in det i mitt huvud och lära mig teckna mer.
Det borde egentligen alla som får CI göra och även de som "bara" är hörselskadade eftersom hörseln inte blir bättre med åldern utan tvärtom, så är det bra om man som hörselskadad är två-språkig. Alltså teckenspråket och svenska språket.
Det är två personal på mitt sommarjobb som är ordinarie varav den ena är gravt hörselskadad och den andra är hörselskadad. Men båda är oerhört duktiga på att teckna och även den hörande personalen är jätteduktig.
Där kan jag se hur man kan skapa en bra arbetsmiljö för gravt hörselskadade och hörselskadade.
Det måste vara oerhört skönt arbeta på en sådan arbetsplats där man slipper försöka höra eller där personalen inte bryr sig om att du är hörselskadad utan säger hela tiden "Det var inget" och du blir helt utanför i de flesta samtal.
Nu ska jag fortsätta med att öva på tecken och fundera ut hur jag på bästa sätt ska hålla teckenspråket levande runt mig när jag inte längre jobbar här i Kalmar.
Jag känner mig just nu som om jag befinner mig i två världar, den hörandes och den döves och jag tillhör inte riktigt någon av dessa...
Kanske så flyktingarna känner sig i främmande land...
![](https://cdn2.cdnme.se/cdn/6-2/1740582/images/2010/tss_96312924.jpg)
Ska göra det i morgon också och från nästa vecka så arbetar jag själv.
Börjar då jobba tillsammans med en annan vikarie och jag är den som ska kunna teckna.
Därav min tilltagande ångest!!!
Märker mina brister i teckenspråket nu när jag är ute på fältet och ångrar mig bittert att jag inte varit mer aktiv med att teckna.
Jag har glömt massor och personalen på hemmet är väldigt duktiga medan jag känner mig som en idiot med noll kunskap ungefär... :-(
Jag tränar för fullt hemma nu och undrar vad jag har gett mig in på.
Sen jag fick min CI och började höra bra med den så slutade jag och Arnfinn teckna aktivt på helgerna när vi sågs.
Sen har jag ingen i min omgivning som jag kan teckna med och det har inte blivit av att jag tecknat ensam.
Jag är ju faktiskt döv utan min CI och jag MÅSTE verkligen få in det i mitt huvud och lära mig teckna mer.
Det borde egentligen alla som får CI göra och även de som "bara" är hörselskadade eftersom hörseln inte blir bättre med åldern utan tvärtom, så är det bra om man som hörselskadad är två-språkig. Alltså teckenspråket och svenska språket.
Det är två personal på mitt sommarjobb som är ordinarie varav den ena är gravt hörselskadad och den andra är hörselskadad. Men båda är oerhört duktiga på att teckna och även den hörande personalen är jätteduktig.
Där kan jag se hur man kan skapa en bra arbetsmiljö för gravt hörselskadade och hörselskadade.
Det måste vara oerhört skönt arbeta på en sådan arbetsplats där man slipper försöka höra eller där personalen inte bryr sig om att du är hörselskadad utan säger hela tiden "Det var inget" och du blir helt utanför i de flesta samtal.
Nu ska jag fortsätta med att öva på tecken och fundera ut hur jag på bästa sätt ska hålla teckenspråket levande runt mig när jag inte längre jobbar här i Kalmar.
Jag känner mig just nu som om jag befinner mig i två världar, den hörandes och den döves och jag tillhör inte riktigt någon av dessa...
Kanske så flyktingarna känner sig i främmande land...
![](https://cdn2.cdnme.se/cdn/6-2/1740582/images/2010/tss_96312924.jpg)
Kommentarer
Postat av: Andres
Bra blogg som man känner igen sig i som hörselskadad. Keep up the good work!
Postat av: Mia S
Tack för positiv feedback! :-)
/Mia
Trackback