miastraume

Sorgen kan ha många ansikten.
Ibland gråter man tills det inte finns några tårar mer att gråta.
Eller så kan man inte.
Tvingar sig själv att stänga dörren en stund för man orkar inte gråta.
Idag somnade min morbror in efter en oerhört kort tids sjukdom som ingen av oss fått en möjlighet att ens förstå att han var sjuk.
Mindre än en månad efter mormor...
Hur kan en sjukdom bara blossa upp och svepa bort en människa på bara ett par veckor?
Nu kommer jag vara ännu räddare att något händer alla som jag älskar och har runt mig, när jag ser hur skört livet är.
Jag tycker inte om att vara rädd eller ledsen och orolig.
Vill att mitt liv baseras på lycka, frid och ro.
Leva i nuet har aldrig blivit så viktigt som nu...



Ibland liksom hejdar sig tiden ett slag
och något alldeles oväntat sker
Världen förändrar sig varje dag
men ibland blir den aldrig detsamma mer

Alf Henriksson