miastraume

...från bloggen betyder inte att jag inte velat skriva, utan att jag hela tiden GLÖMMER!

Min hjärna är fullmatad av information från min kära kollega Maria och i  mina dagliga tankar rör sig:

- om jag skulle köpa 1 liter mjölk, 2 paket "glöm inte attestera"..

- Ska nog ta och ringa Sussi för att höra hur det är med henne och "Nacka24 har inloggningen"....
- Fredag kväll. Skönt! I morgon ska jag sova läääänge! (och vaknar innan klockan skulle ringt på vardagen när jag MÅSTE upp. Påpekas bör att då vaknar jag minsann inte av mig självt!)

Osv i samma spår!

Maria upptar mina tankar så mycket att hon känns närvarande 24 tim/dygn. Fast det gör inget för hon är så grymt snäll och underbar människa.

 

Min kära make har varit hemma i en period av 3 veckor!

Mycket mysigt!

Fast första veckan sov han nog mest. Genomförkyld och uttröttad efter jobbat väldigt mycket. Det var precis som att ha ett litet barn hemma igen. Laga mat och klappa om lite då och då mellan sömnsvängarna.

Mamma, lillebror, samt hela barnaskaran har hunnit komma och gå här hemma också. (Dax för svängdörrar snart?)

 

Däremellan har vi hunnit trakassera barnen också! Rätt ska vara rätt! Kattbesök hos Basse och Sarah, Halloween hos Niclas och Malin samt myshelg hos Nina och Martin. Nästa vecka ska jag dra vidare och trakassera min mor lite i Kalmar över helgen. Vem behöver hotell och restaurang när man kan husera runt bland släkten?!

 

Har även varit och bowlat med delar av familjeskaran. Det är verkligen jättetråkigt att bowla! Jag är sjukt dålig på det och lyckades både kasta klotet baklänges samt i rännan.. Martin slet nästan av sig håret (som är rakat bör tilläggas) i ren frustration. Då och då utstötte han följande läte "varför lyssnar du inte på mig?". Ha ha stackaren. ;-) Tilläggas bör att Martins pappa är världsmästare i senior bowling så han vet vad han pratar om. Och han insåg nog också att jag var ett hopplöst exemplar i bowlingkonsten.

 

Mitt jobb är jätteroligt och det är mycket att sätta sig in i.

Jag är verkligen glad att jag fått jobbet och det kan inte bli bättre än vad det är.

Både med tanke på hur lätt jag blir trött och min hörsel.

Här är alla vana vid funktionshinder och tröttheten kan jag reglera då mina arbetstider inte är huggna i sten utan jag kan börja 07.00 likväl som 08.15. Mycket skönt!

Cykelavstånd så jag får lagom med motion. Som idag. Cyklade i regn och rusk och fick en nypa frisk luft.

(Lagom 30 min nypa i det här sk-tvädret.)

 

Vi har även hunnit med att se Jonas Gardells show  - Här är mitt liv.

Så bra! Jag både skrattade och grät och snorade ner alla mina papper som jag hade med mig och det var nästan så att jag började snyta mig i Arnfinns skjorta, så mycket grinade jag. Men Arnfinn hade tur för Jonas bestämde sig för att liva upp showen med lite skratt så jag kunde lugna ner mig. Alltså inte för min skull då utan det föll sig så i ordningen. ;-)

Han är verkligen underbar, Jonas Gardell.

 

Nu närmar sig julen och jag och min kära make har nästan alla julklappar klara!

*klappar oss båda på axeln*

Tyvärr är det lite värre med julpyntet... Det befinner sig längst bak och långt ner i en låda i förrådet. För att nå lådan måste jag leta fram 1. karta 2.kompass 3.Matsäck för en vecka om jag går vilse.

Så nu är min tanke att köpa allt nytt.... hrmmm...

 

För övrigt glasas vår balkong in senast den 13 dec! Äntligen!

Nu har vi hållt på ganska exakt 1 år med det så det måste firas. :-)

Ska bli så fiiiint med julbelysning och infravärme och vi ska sitta där ute och dricka glögg under mysfiltar och titta på snön och grannarna. :-)

 

Så lite bilder  i virrvarvsoordning från månaderna som gått: