miastraume

... på människor som inte kan ta kritik utan vill få det till något helt annat.
Förra terminen i skolan sa dom som jag kritiserat, öppet direkt till dom vill jag påpeka, att jag ingick in en Svenskpakt.
Kritiken bestod av att dom kom och gick som dom ville på lektionerna och pratade hela tiden. Vilket gjorde att jag och många med mig inte hörde och blev störda.
Den här terminen har vi en som jag sagt till ett flertal gånger att RÄCKA UPP HANDEN innan hon börjar prata och låta läraren bestämma vem som ska svara. Allt för att jag VILL HÖRA VAD SOM FRÅGAS OCH VAD SOM SVARAS!
Nu har hon påstår hon att jag kränkt och diskriminerat henne och gått till rektorn istället för att prata med mig direkt.
Jag blir så OERHÖRT TRÖTT på alla dessa människor som INTE fattar att jag har ETT HANDIKAPP OCH VILL HÖRA!

Så vem är det egentligen som blir kränkt och diskriminerad och ingår man i en svensk pakt bara för att man påpekar missförhållanden???

Är tvungen skriva av mig för jag är så arg och frustrerad.

Det är väldigt mycket runt mig just nu och det känns som jag knappt hinner andas...
Har tyvärr tagit på mig lite för mycket så att min vilotid reducerats till alltför lite tid.
Därför blir det just nu inte så mycket här på min sida utan jag ligger lågt ett par veckor.
Vi har i alla fall fått byta klassrum i skolan för det nya vi fick hade urusel akustik och jag hörde jättedåligt.
Sa till och lärarna ställde genast upp och lät oss byta tillbaka till samma som förra terminen.
Eloge till skolans rektor och lärare!
Förra helgen var det möte med ci-föreningens styrelse och vi la upp ideér om Höstmötets utformning.
Roligt jobb!
Pratade även om HRF´s kampanj med "Befria samtalet".
Gå gärna in på deras hemsida och läs.
http://www.befriasamtalet.se

Från HRF´s kampanjsida.

Nu i helgen ska jag jobba men nästa helg slutar jag redan kl:12 på fredagen och sen ska jag bara njuta av ledigheten hela helgen och inte boka in en enda sak!!!
Härligt!

... två uppladdningsbara batterier till min CI.
Det blev en nätt summa på 3.600 kr...
Inte billigt precis. :-(

Nu har vi varit i stugan i 5 dagar fast det känns som vi alltid haft den.
Vi har målat och köpt nya möbler.
Tillbringade första natten på en luftmadrass med handduk som kudde och filt som täcke.
Men man har ju vant sig efter gått på tur och bott i tält så det var ingen katastrof. ;-)
Eftersom huset är fullt modernt med kommunalt vatten och avlopp samt ordentligt badrum där även tvättmaskin ingår så känns det inte direkt som om man befinner sig i en sommarstuga.
Mycket skönt kan jag tillägga för jag tillhör INTE kategorin människor som uppskattar primitiva stugor utan vatten och toa!
Tyvärr protesterar min kropp efter vårens skolgång och allt farande hit och dit i sommar och jag får en massa olika jobbiga krämpor som gjort att jag blivit tvungen boka läkartid i slutet av augusti.
Kommer också be om att få träffa dietist och ska lägga om mina kostvanor helt.
Med strikt diet kanske kroppen mår bra?
Trodde i och med att jag opererat min hörsel och hör betydligt bättre att jag på så vis inte skulle drabbas av en massa krämpor som jag gjort tidigare när jag hållt igång lite mer, men tyvärr verkar det som om den biten inte hunnit med riktigt. Så nu ska jag ta det lungt de sista veckorna av ledigheten så jag orkar hösten som kommer.
Så att måla om alla köksluckor och taken inne i stugan får vänta till nästa sommar, till Niclas lycka kanske jag bör tillägga för det var han som skulle slipat alla luckor. Nu får han åka och fiska istället. ;-)


Första morgonfrukosten ute i trädgården.


Bullbak i vårt oerhört GULA kök! (Kan tillägga att jag AVSKYR gult och brunt...)

Efter 4 veckors härligt arbete så är det tyvärr slut nu. :-(
Kände mig gråtfärdig när jag cyklade dit sista kvällen med glass, maränger och grädde i kassen som skulle bli vår myskväll med gott.

Det är verkligen en toppenarbetsplats som jag haft turen få jobba på med härliga boende och arbetskamrater.
Hade jag bott i Kalmar så hade jag sökt dit på en gång!
Dessutom var det jätteskönt jobba på ett ställe där man som hörselskadad var helt normal och inte utanför som man så lätt blir annars på "vanliga" arbetsplatser.
Har även hunnit ha diskussion med annan hörselskadad som har helt olik inställning än mig när det gäller Ci och det är väldigt intressant höra hennes argument.
Vi kommer fortsätta hålla kontakten för jag gillade henne mycket. :-)
(Och vi kommer nog ha forsatta livliga diskussioner hoppas jag. :-)) )

Nu är jag hemma i två dagar för att sen åka till Norge och gå på tur som alla andra norrmän gör. ;-)
Får hoppas på klart bättre väder än förra året.
Måste bara KOMMA IHÅG KÖPA BATTERIER till min Ci!!!
Som det är nu laddar jag upp 2 batterier och växlar mellan dom. Men det blir lite svårt ute på vidderna och då måste jag förlita mig till vanliga batterier. Men jag GLÖMMER hela tiden att köpa nya!!!
Får inte glömma det i morgon!!! :-(

Eftersom jag och Arnfinn sällan befinner oss på samma ställe en längre tid har vi med sorg i hjärtat märkt att det där med att ha katter inte var den bästa idén hittills.
Så nu söker vi ett hem till våra två bondkatter på 5 år.
Vi är hemma alldeles för sällan och måste hela tiden be andra se till dom med mat och städa i lådan.
Så vet ni någon som vill ha katter, säg gärna till.

Nu ska jag packa klart för resan.
Till alla tjuvar som letar tomma hem via Facebook och Bloggar; Minsta sonen är hemma så lägenheten står inte tom. Dessutom har vi inga pengar gömda i madrassen så det är inte så stor vits ta sig in i vilket fall som helst. :-)


Våra katter Smilla och Marvin.

Nu har jag jobbat i en vecka utan ordinarie personal vid min sida.
Det har gått över förväntan bra och jag är så himla glad! :-)
Det var lättare än jag trodde att falla in i kommunikationen med teckenspråk och jag märker hur ROLIGT det är att arbeta på ett ställe där JAG känner mig "normal" och vikarien jag jobbade med som är fullt hörande och inte kan teckenspråk kände sig lite obekväm. :-)
Lite egositiskt kan jag väl säga så gottade jag mig lite på det och när mamma och jag pratade om det så sa jag att det är ju så vi hörselskadade känner det HELA TIDEN i de hörandes värld.
Det var verkligen otroligt skönt med en arbetsplats där jag kunde slappna av till 100% när det gällde mitt handikapp och jag måste sända en eloge till Kalmar Kommuns berörda som ordnat det så bra.
Det känns som om det är på det här sättet jag vill jobba och kanske blir det så i framtiden?
Men först och främst ska jag satsa på att lära mig teckna betydligt bättre än jag gör nu och sen får jag se. :-)
Nu är jag hemma i Södertälje på en snabbvisit för att pyssla om min man och katterna samt städa Niclas rum innan han kommer hem från Turkiet nästa helg.


Mammas och min senaste vistelse vid stranden. Nu har vi avverkat rätt många stränder vid det här laget.
Underbart väder!!!

Nu har jag varit på mitt sommarjobb i 3 dagar och gått bredvid.
Ska göra det i morgon också och från nästa vecka så arbetar jag själv.
Börjar då jobba tillsammans med en annan vikarie och jag är den som ska kunna teckna.
Därav min tilltagande ångest!!!
Märker mina brister i teckenspråket nu när jag är ute på fältet och ångrar mig bittert att jag inte varit mer aktiv med att teckna.
Jag har glömt massor och personalen på hemmet är väldigt duktiga medan jag känner mig som en idiot med noll kunskap ungefär... :-(
Jag tränar för fullt hemma nu och undrar vad jag har gett mig in på.
Sen jag fick min CI och började höra bra med den så slutade jag och Arnfinn teckna aktivt på helgerna när vi sågs.
Sen har jag ingen i min omgivning som jag kan teckna med och det har inte blivit av att jag tecknat ensam.
Jag är ju faktiskt döv utan min CI och jag MÅSTE verkligen få in det i mitt huvud och lära mig teckna mer.
Det borde egentligen alla som får CI göra och även de som "bara" är hörselskadade eftersom hörseln inte blir bättre med åldern utan tvärtom, så är det bra om man som hörselskadad är två-språkig. Alltså teckenspråket och svenska språket.

Det är två personal på mitt sommarjobb som är ordinarie varav den ena är gravt hörselskadad och den andra är hörselskadad. Men båda är oerhört duktiga på att teckna och även den hörande personalen är jätteduktig.
Där kan jag se hur man kan skapa en bra arbetsmiljö för gravt hörselskadade och hörselskadade.
Det måste vara oerhört skönt arbeta på en sådan arbetsplats där man slipper försöka höra eller där personalen inte bryr sig om att du är hörselskadad utan säger hela tiden "Det var inget" och du blir helt utanför i de flesta samtal.

Nu ska jag fortsätta med att öva på tecken och fundera ut hur jag på bästa sätt ska hålla teckenspråket levande runt mig när jag inte längre jobbar här i Kalmar.
Jag känner mig just nu som om jag befinner mig i två världar, den hörandes och den döves och jag tillhör inte riktigt någon av dessa...
Kanske så flyktingarna känner sig i främmande land...

Har varit i Norrtälje med mamma i ett par dagar.
Vi hade underbart väder och det är så fint där ute.
Var även ute och sprang en dag med Niclas och andra dagen med Nina.
Dom har grymt bra kondition båda två!
Jag blev mäkta imponerad!



Mys på landet. Nina hänger tvätt och mamma löser korsord.

Märker att jag glömmer bort att jag har Cipp på mig och tror att jag är hörande,
vilket får den påföljden att jag även glömmer ta med nytt batteri vid flera tillfällen.
Måste få in rutinen att ha med batterier och även köpa flera uppladdningsbara.
Tyvärr är dom DYRA. :-(
Men jag måste och ska leta runt lite på webben om vart jag kan beställa dom ifrån.
Någon som vet?
Antar det är från Cochlea direkt.

Funderar hur folk med Cippar löser det hela på stranden när man både vill bada och höra...
Man vill ju inte gärna riskera blöta ner Cippen och då får jag hålla huvudet ovan ytan.
Men jag lägger nog Cippen hemma och tecknar under strandvistelsen för jag är livrädd att jag ska tappa den eller förstöra den. Då blir jag riktigt riktigt handikappad... Åh vad jag ÖNSKAR jag kunde få ha TVÅ Cippar!!!
Min dröm....

Nu ska jag fortsätta packa och fixa hemma så det är snyggt när jag åker.
Till saken hör att lägenheten kommer INTE stå tom utan både Basse, Niclas och Arnfinn
kommer vara hemma och varva varandra  och det känns bra!

Midsommarhelgen ska vi fira på Öland där vi hyrt en stuga ett stenkast från min bror.
Då är problemen med sovplatser lösta och jag kan leka turist ett par dagar.
Jag ÄÄÄÄÄÄÄLSKAR Campingar!!!!!!!!!!


Arnfinn 2007 på samma Camping som vi ska till nu. Fast nu ska vi ha en STOR stuga MED dusch och toalett för sist blev jag sjuk med feber och en fruktansvärd huvudvärk och det var INGEN höjdare ta sig ut för att gå gå toa...
Dessutom hade vi inga alvedon med oss så jag fick gå ut i havet och doppa ner hela mig under ytan för att kyla ner kroppen och huvudvärken. Observera att detta var tiden INNAN man fick köpa Alvedon på affären. Tack gode Gud för 1. Cippar 2. Teflonpannan 3. Tillstånd köpa Alvedon på macken.

Återkommer lite sporadiskt i sommar mellan varven när jag inte jobbar eller sover pga
ovanan att jobba. ;-)

Vill även tillägga att jag liksom stora delar av Sverige tittade på bröllopet i lördags och jag blev så otroligt GLAD över att se alla glada människor och ett så fint och kärleksfullt brudpar.
Helt underbart!


(Källa: www.dn.se  dat:20100621)

Ha en underbar midsommar!!!

Idag hade vi vårt sista läxförhör för denna terminen och jag har INGA läxor mer förrän i augusti igen! :-)))
Det hade inte gått upp för mig förrän idag faktiskt!

Så nu ska jag börja öva teckenspråk INTENSIVT eftersom jag kommer att jobba med personer som är i behov av teckenspråk i sommar.
Känner mig lite nervös men det går nog bra om jag sätter igång nu och tränar.
Ska bli spännande jobba med något helt nytt! :-)


Öland, som jag och Arnfinn ska fira midsommar på och som jag kommer åka till när jag inte jobbar. :-)

Åh vad jag hatar denna instans som har noll service och tillgänglighet!
Jag VET att det INTE är deras fel utan alla nedskärningar dom drabbats av och jag tycker verkligen synd om dom som jobbar där.
Måste vara världens mest otacksammaste jobb näst efter Lapplisa.

Eftersom jag ska jobba i sommar måste jag fylla i en blankett om detta.
Jag har rätt att jobba i och med att jag har 50% sjukersättning för alltid som gäller innan den 1 juli 2008, men man vet ju aldrig med FK och med tanke på vad som hände min väninna som fick betala tillbaka 300.000 kr + halva hennes sjukersättning drogs bort fast hon gjort precis som hon skulle så vill jag INTE råka ut för samma sak!
Därför 30 min möte med en handläggare och skriftligt på allt.
(Det var det min väninna missat. I god tro ringde hon och checkade med FK om allt hon företog sig och dom sa OK men antecknade inget. Med påföljd av att hon fått fel OK av dom och HON får betala tillbaka för det finns inga vittnen eller papper på att det hon säger är sant!
Jag är väldigt upprörd å hennes vägar för jag vet att det hon säger stämmer eftersom hon och jag pratade om detta när hon började jobba. Hon var väldigt mån om att det skulle bli rätt. Nu har hon fått flytta för hon har inte råd att bo kvar i sin lägenhet...)

Vore bra om det skars ner på rätt ställen, som ex kungabröllopet....

Det ordnade sig med sommarjobbet.
Är anpassat efter hörselskadade/döva då fler i personalen är det.
Helt underbart att det finns sådana arbetsplatser!
Nu LÄNGTAR jag få komma dit och jobba!
Övar just nu på TSS så att jag kan kommunicera bra.

Men Vårruset blir inställt för jag är så himla förkyld.
Tråkigt. :-(
Bara för det ska jag satsa på tjejmilen!

Nu öva TSS!

Fasiken också! :-(
Pratade nyss med mamma om dom konstiga tiderna och det visade sig att det är sovande jour.
Med ci som sitter fast med magnet som kan lossna om man lägger sig på den med påföljd av att jag blir stendöv och inte har en chans höra om det larmar så ka jag inte jobba så.

Jag har mailat chefen om förslag att jobba fram till 23.00 och så kan någon annan sova mellan 23.00-06.00 så tar jag över igen.
Får se om det går igenom annars vet jag inte vad jag ska göra. :-(

Ibland HATAR jag mina öron!

Förkyld och kanske missar springet och sen trasiga öron och kanske missar sommarjobbet. :-(((

Nu Ugly Betty som tröst på  TV!

Har blivit förkyld!
Näsan rinner, halsen värker och jag nyser och mår inte alls bra. :-(
Tycker just nu JÄTTESYND om mig själv för jag ska ju SPRINGA Vårruset i morgon!
Får hoppas det lagt sig lite tills jag ska iväg så jag i alla fall orkar gå runt banan.



Har även fått schemat över sommarjobbet och började skriva in tiderna i almanackan: 06-10.00 oj oj tänkte jag vilken jättebra tid, sen såg jag andra raden som skulle skrivas in och då var det för dagen innan: 14.30-02.00, alltså 4 timmars vila emellan!!!
Hur fungerar det?
Jag med mina öron. Ska jag sova timmarna på jobbet? Eller hem? Hur vakna? Då får jag släpa med min väckarklocka till jobbet eftersom jag inte hör signalerna utan måste ha på vibration. Och jag som är grymt svår att väcka om jag sovit för lite tid...
Ska ta en diskussion om det här med mamma, som får åka till jobbet och väcka mig förhoppningsvis! ;-) Fast jag tror hon kommer protestera vilt över det förslaget! ha ha :-)

Det löser sig nog, men jag undrar hur andra gör som inte heller hör?
Vet det ska jobba en tjej där som är hörselskadad eller döv, så jag får hoppas jag träffar henne och kan fråga hur hon löser det.
Blir så dumma problem ibland när man är beroende av tekniken...

Nu vill jag i alla fall ha en iphone eller liknande för att kunna lyssna på musik när jag cyklar.
Sen måste jag ordna sladd till min cipp så jag hör musiken...
Någon med Cochlear Nucleus 5 som har bra förslag?



Nu kurera mig med the, soffa och film.

Cyklade till skolan i halvfart och njöt av cykelturen. (Ja, jag har hjälm på huvudet!)
Var på gott humör och vår lärare hade varit så snäll att hon ägnat helgen åt vårt prov
så det fick vi tillbaka och jag blev jättenöjd!
Jag hade inte gjort så stora fel som jag trott. Skönt!
Just nu är jag kroppsligen lite ur form och det verkar slå på hörseln så jag är mindre
uppmärksam än vad jag brukar vara, eller så är det mina klasskamrater som glömmer
bort att jag inte hör. Fast det kan jag inte klandra dom för...
Men jag missar när dom svarar vad som sagts och även vad läraren säger.
Det fungerar inte att använda slingan när vi har dialog med läraren.
Men men, i morgon ska jag se om dom andra uppfattar på samma sätt. Annars får jag ta och se
över min Cipp och inställningarna. Ibland glömmer jag att låsa den lösa delen till Cippen som är som en
fjärrkontroll och då ställer den om sig självt när den kommer emot något i väskan.
Det är inte alltid jag uppfattar det har jag förstått då den ställt om ljudet så jag knappt hörde.
Idag gifter sig lilla Nina med Martin.
Underbart!
Dom gifter sig borgeligt och ingen mer än mormor är med.
Får se bilderna sen.


Nina och Martin i Halmstad sommaren 2009.

Igår var det första mötet för mig med ci-föreningens styrelse.
Jag har fått förtroendet att bli invald och ser fram emot att vara med
och kunna påverka och komma med ideér.
Det var ett glatt gäng och jag kände mig väl bemött.
Det roligaste med med det hela är att träffa människor som också har cippar och
som är precis som mig.
Det får mig att känna mig hemma och då mår jag så mycket bättre.
Att ha människor runt sig med samma problem underlättar och man kan delge
varandra sina erfarenheter och fundera ut hur man ska få omgivningen att förstå.

Önskar att jag fått den här möjligheten redan som barn, för då tror jag att
min skoltid skulle blivit helt annorlunda.
Som det var nu så var jag helt ensam med mitt handikapp, trodde jag, och fick
inget alls form att stöd från hörselvården, mer än en pedagog som skulle komma
till skolan någon gång då och då när jag gick i årskurs 5.
Det tyckte jag var jättetråkigt och jag sa till honom att jag inte ville ha stödlektion för
jag tyckte det var tråkigt.
Vet ni vad dom gjorde???
1. Redde ut problemet? Nej
2. Lät mig förstå hur viktigt det var med stöd? Nej
3. Kontaktade min mamma för att informera henne och få henne att förstå hur viktigt det var? Nej
4. Struntade i vad en 11-åring sa och fortsatte ge mig stöd? Nej
5. Lät mig träffa andra hörselskadade barn i Kalmar för att ge mig stöd i mitt handikapp? Nej
6. Gjorde som jag sa och struntade efter det att ge mig någon form av stöd överhuvudtaget? JA
*Suck*

Nu ser jag fram emot 2 år med ci-föreningen!
Hoppas jag kan vara till nytta!


Envis redan då...

En kurskamrat från TSS har precis genomgått en CI-op och blev uppkopplad häromdagen.
Jag är så spänd på att få veta hur det går!
Hon berättade att hon hörde nu och precis som jag skrev, så låter det hemskt i början!
Jag hoppas verkligen att hon får lika bra resultat som jag fick.
Hon har valt samma Cipp som mig.

Fick även av mamma ett urklipp från Kalmar där det stod om en flicka som fått Cipp när hon var 4 år.
Då hade hon varit helt döv innan.
Det är ganska sent vad jag förstått och nu var hon 10 år men språket låg på en 3-årings nivå.
Fast det kommer hon säkert ikapp tidsmässigt gissar jag. Eller HOPPAS i alla fall.
Det är alltid roligt att läsa om lyckade operationer och vilka möjligheter till annorlunda liv som
dom skapar.

Önskar min kurskamrat lycka till och inväntar mer information! :-))

Torsdagen och fredagen var riktigt roliga dagar i skolan.
Vi hade diskussioner gällande olika religioner och bemötande.
Eftersom vi har en stor blandning av både nationaliteter och religioner
i klassen så blev det väldigt intressanta debatter.
I min grupp var jag enda svensken och sen var det olika länder och
de olika trosuppfattningarna var islam, kristen, pingstkyrkan och så jag
som inte tror alls.
Vi tog upp allt ifrån hijab till abortfrågor.
Och diskussionerna var livliga men ingen blev sur och det kändes härligt
när människor med så olika synsätt kan respektera varandra.

På fredagen fick jag berätta om mitt handikapp och visade även hur en hörapparat och cipp
fungerade och vad man bör tänka på när man talar med en hörselskadad/döv samt hur
man sköter en hörapp eller cipp.
Det var jätteroligt och det kändes som jag fick bra respons från klassen samt att dom verkligen
var intresserade.
Erbjöd mig till läraren att om hon ville ha någon som berättade när det kom nya klasser inom
vård och omsorg så ställer jag gärna upp.
Ju fler som har kunskaper om hörselskador desto bättre.
Och ännu bättre om man kan informera ungdomar.

Nu ska jag ta hand om Arnfinn. (Vilket betyder att jag sliter uppmärksamheten från min
dator och försöker få han att slita uppmärksamheten från sin dator. Ha ha)


Fick bli en bild på Marvin för jag har redan satt in tusen bilder på öron...

Var på ci-enheten för att kolla min ci och byta ut magnetdelen som sitter mot huden.
Den var för stark och orsakar värk.
Beroende på hur tjock hud man så finns det olika styrkor på magneterna och jag har
tydligen inte så tjock hud.
Kan vara bra veta om man känner att man blir öm i huden efter en dag med ci.

Men annars fungerar min ci som är av märket Cochlear, Nucleus CP810, CR110 jättebra.
Själva min Remote Assistant, som ser ut som en mobil, hade jag lyckats göra lite ändringar på
som inte var så bra men dom blev fixade på plats.
Man får vara lite försiktig när man ska fixa själv har jag märkt...

Sen efter besök hos ingenjören så skulle jag göra hörseltest med min ci på.
Det gick också jättebra.
Eftersom det var ett tag sen jag kollade mitt högeröra så bestämde audiologen sig för
att kolla det örat också.
Och det gick inte alls bra.
Min hörsel hade gått ner drastiskt och det jag trott berodde på att jag inte använde örat aktivt
längre eftersom ci-örat är det jag hör med, så förväntade jag mig inte att jag skulle höra så dåligt.
Det visade sig att jag tappat min hörsel på mitt högra öra precis som jag gjorde tidigare på mitt
vänstra öra, och nu hörde jag bara ett fåtal bastoner.
Taluppfattningen hade sjunkit från 26% till 2%.

Har känt yrsel lite då och då men trott det berott på min ovana med ci.
Fast det kan lika gärna berott på att hörseln gått ner snabbt.

Så idag känner jag mig lite deppig.
Det är tråkigt när man för resten av sitt liv är beroende av hjälpmedel på båda öronen
för att överhuvudtaget kunna höra, och jag behöver smälta det.
Så idag är jag ledsen och tar mig tid att vara det.

I morgon är en ny dag och då går jag vidare...

I onsdags var jag på mässa som handlade om kommunikation för funktionshindrade.
Det var ett flertal intressanta föredrag som hölls och det var väldigt lärorikt att se
alla hjälpmedel som finns för att underlätta för människor som ett bristande tal/språk att
kunna kommunicera.
Det var allt från fotoböcker till avancerade datorer och även mänsklig hjälp från assistent eller
anhörig.

När det första föredraget skulle hållas så hade jag precis testat slingan i lokalen och fick inte den att
fungera.
Som tur är hade jag med mig min egna slinga bestående av mikrofon och mottagare.
Jag gick fram till podiet och sa till kvinnan som skulle prata om jag kunde lägga min
mikrofon på bordet så jag kunde höra.
Men se det gick inte, för där skulle hon ha sina papper.
Då frågade jag om jag kunde få lägga min mikrofon på någon av de 2 stolar hon hade där också.
Men det gick inte heller för hon skulle ha papper där också!
Jag blev faktiskt uppriktigt förvånad över  hennes attityd och lade min mikrofon bakom datorn och satte mig.
Tyvärr brusar datorer så efter en stund gick jag helt enkelt bestämt fram och flyttade på mikrofonen
till bordet där hennes papper låg.

Man blir förundrad....


Liten och bestämd redan då.

Tyvärr så är min hjärna överfylld med information från alla håll och jag har just nu
svårt koncentrera mig över huvudtaget.
Det har varit mycket på helgerna och kvällarna samt mycket läxor.

Fick av läraren i skolan till uppgift att göra grupparbete, men jag kände att jag absolut INTE ORKAR det just nu och bad därför om att få slippa och istället få göra eget arbete.
Jag har noll energi kvar och orkar inte vara social och sitta och diskutera vem som ska
göra vad samt försöka få ihop det hela på ett bra sätt och sedan redovisa.
Det har blivit så mycket hörande de senaste månaderna och jag är inte van...
Min hjärna och min kropp protesterar vilt just nu och tröttheten har slagit till med full kraft denna
vecka.
Till ironin hör att jag säger till alla hur fantastisk pigg jag är med min ci och sen bara "pang" så gick
ballongen sönder och luften ur mig...

Min lärare var i alla fall så himla SNÄLL så hon låter dom som vill göra eget arbete istället för grupparbete,
att göra det!
Tack!!!
(Det visade sig att inte bara jag var supertrött just nu utan flera som ville göra eget arbete...)

Helgen som kommer nu innebär bara VILA och inget socialt umgänge alls.
Läxor givetvis men dom behöver man inte lyssna på... ;-)
Total underbar Time Out och nästa vecka ska jag vara redo igen!!!


Sätter in en gammal bild som avslutning på mitt inlägg.
Jag, mamma och min lillebror i en Iprendräkt som mamma så
roligt kommenterade! *skratt*
Bilden gör mig glad!