miastraume

... har nu gått sen jag träffade Arnfinn.
I morgon är det vår 5:e bröllopsdag.
Vill bara säga "Grattis!" till honom och mig!!! :-)

Jag älskar dig min fina man!

Mamma och jag hade 1,5 dagars ledigt och den tiden måste utnyttjas maximalt.
Vi åkte till stugan i Fagerhult och jag började eftermiddagen med att springa slingan som ligger precis om knuten.
Tyvärr var det ett tag sen jag rörde på mig ordentligt och jag trodde hjärtat + samtliga andra organ från magtrakten skulle komma ut.
Resten av den eftermiddagen och kvällen hölls i trygg sittställning i soffa och utestol på verandan. ;-)
Men jag blev lite taggad och dagen efter stack jag ut igen med min mamma hack i häl.
Hon skulle bara gå slingan runt men det slutade med att hon också sprang.
Sen cyklade vi ner till sjön och simmade ett antal meter fram och tillbaka.
Härligt!
Solen lös med sin frånvaro men det gjorde inget för vi var varma i alla fall.
Kvällen tillbringade vi nere vid sjön igen.
Det var sångkväll på Välenbadet och vi passade på äta middag där också.
Medelålder ca 75 och egen parkering för rullatorer fanns.
Mamma kände sig ung. ;-)
Cyklade hem igen 20.15 för då var jag så trött och längtade bara efter sängen!
Somnade direkt men sen vaknade jag ungefär 75 gånger pga all smärta i kroppen av alla muskler som var i chocktillstånd över att aktiverats igen!

Igår jobbade jag 9-22 och idag börjar jag 14 och slutar 22.
Så just nu har jag time out och ägnar förmiddagen i Kalmar åt disk, städ och jobbletande på nätet medan Arnfinn befinner sig sovande på stugan och jag längtar efter honom...
Sen längtar jag efter mina barn också...
Som vanligt alltså. ;-)


Arnfinn och Niclas hade en mysig stund ute på Välensjön förra året.

Efter en månad som smålänning har vissa beteende börjat uppträda. Exempelvis har köpstopp satts upp för att vi ska spara pengar, vilket är ett typiskt drag hos smålänningar, speciellt de ute på landet. Och jag bor ju mitt ute i ingenting (enligt mig, men enligt en arbetskamrat bor jag inte alls ute på landet utan i centrum. Jag röstar för mitt sätt att se för jag det låter trevligast!)
Jag har även börjat cykla överallt och då menar jag överallt.
Cyklade med mamma till Kalmar centrum och sen tog vi färjan över till Öland och fortsatte cykelfärden där. :-)
Cyklar till badet, jobbet, runt Fagerhult och Göshult på grusvägarna tillsammans med min fina Arnfinn eller med min kära mamma.
Mycket mysigt!!!
Alla verkar cykla och bussarna går nästan tomma.
Kan bero på bristen på backar kanske?
Sen börjar min dialekt skifta lätt i småländska svängningar och det känns sådär lite lagom mysigt tycker jag. :-)

När det gäller jobbet är det kul vara tillbaka där jag jobbade förra året och jobbardagarna består av promenader, strandbesök, ridläger, djurparker och annat smått och gott.
Till helgen ska vi besöka Fagerhults marknad och Arnfinn ska ordna middag till oss alla samt efterrätt.
Hårt jobb. ;-)

Det enda smolket i bägaren är att jag saknar ungarna fruktansvärt mycket och har gråtit en del tårar. :-(
Har svårt fatta att jag inte får träffa dom så ofta som jag vill.
Men om 2 år är vi tillbaka och då kan vi ses desto mer.
Det tröstar mig.



Jag sågar äppelträd på landet.


Kommer inte ner!...


Tur Arnfinn är stark! (och inte rädd för att knäcka ryggen...)

Nu ska jag fortsätta länsa kylskåpet på brända mandlar. Nam nam!